Dumma dumma dumma

Jag bryter ihop när magen putar och man vet att där inne finns någon utan hjärtslag. Det är väldigt påfrestade på alla plan när man ser gravidmagen själv, kommer på sig själv att klappa den. Åhh jag blir så arg, såå ledsen över det som inte blir. Försöker se det positiva, hitta den vägen.. Men mina ögon tåras om och om igen. Imorgon blir det värre, tablett ska tas för att starta allt så det lilla försvinner... Det lilla som jag ville se, lära känna.. Den som aldrig blev klar:-( 

Vad är det för fel på folk?

Varför ska alla (ok inte riktigt alla) rynka på nästan för man vill ha ett femte barn? Är det såå annorlunda? Tydligen! 

Trött på att höra kommentaren.. Ska andra få välja vad jag känner, vad jag vill?? Ska deras rynkade näsor få mig att ändra mig? Aldrig, deras trångsynthet kan dom ta och stoppa långt upp i r***n.