Jag är lite ledsen i mitt öga. Min mamma gav mig lite foton på mina stora barn när dom var små. Jag har inte sett dessa tidigare och blev helt ledsen när jag såg hur små och söta dom var mina lintottar. Självklart är dom små och söta nu med men dom var pyttesmå på bilderna och lekte tillsammans utan att bråka.
Jag blev bara lite känslig över hur stora dom blivit och saknar deras speciella skratt dom hade när man kittlade dom .. Det speciella barnskrattet, det är skillnad mot idag.
Hur gick tiden så fort? Vad händer och sker? Det säger ju bara sviss så är dom stora. Jag vill bara stoppa tiden och hålla kvar mina barn ett tag till. Som jag älskar dessa ungar, mer än allt annat!

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar